
Frågor & svar
Undrar du vem som ansvarar för olika områden i kommunen eller hur vinterväghållningen fungerar? Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om stadsmiljö, parker, ansvar och vinterväghållning.
Gator, gång- och cykelvägar
Vem ansvarar för vägen där jag bor?
Det beror på vem som är väghållare för vägen. I Lysekils kommun finns kommunala, statliga och enskilda vägar.
- Kommunala vägar ansvarar Lysekils kommun för.
- Statliga vägar ansvarar Trafikverket för.
- Enskilda vägar ansvarar normalt vägföreningar, samfälligheter eller andra väghållare för.
Du kan se vem som är väghållare för en specifik väg i Nationella Vägdatabasens karttjänst: NVDB på karta
Varför sopas inte gatan oftare?
Gator sopas normalt en gång per år i samband med vårens grusupptagning.
På vissa platser kompletteras detta med lövupptagning under hösten. I centrala Lysekil, där besöksantalet och nedskräpningen är högre, genomförs dessutom regelbunden sopning under högsäsong.
Har LEVA helhetsansvaret för kommunens gator?
LEVA underhåller gatorna på uppdrag av kommunen. Det innefattar till exempel snöröjning och att laga hålor i gatan. Men det planerade underhållet av gatorna (till exempel asfaltering) ansvarar Lysekils kommun för.
- Kommunala vägar sköts av LEVA.
- Statliga vägar ansvarar Trafikverket för.
Vem ansvarar för gång- & cykelvägar?
Lysekils kommun är väghållare för de flesta gång- och cykelvägar inom kommunen. Vissa gång- och cykelvägar längs statliga vägar ansvarar Trafikverket för.
LEVA i Lysekil AB ansvarar för drift och underhåll av kommunens gång- och cykelvägar.
När sopas sanden upp på våren?
Vårsopningen påbörjas normalt när risken för halka bedöms vara över och vi inte längre behöver genomföra halkbekämpning i någon större omfattning.
Tidpunkten varierar därför från år till år beroende på väderutvecklingen. Att påbörja sopningen för tidigt kan innebära att vägar och gång- och cykelvägar behöver sandas igen vid återkommande frost eller snöfall.
Sopningen genomförs normalt etappvis inom kommunen och kan därför ta flera veckor innan samtliga områden är färdiga och vi informerar normalt inför uppstart.
När lagas potthål och vägskador?
Beroende på skadans omfattning och vilken påverkan den har på trafiksäkerhet och framkomlighet prioriteras varje skada individuellt. Skador som innebär en omedelbar risk för trafikanter åtgärdas skyndsamt.
Vi har kontinuerlig tillsyn av vägnätet och försöker då att åtgärda problem vid upptäckt medan andra skador väntar till planerade åtgärdstillfällen eller större och mer permanenta åtgärder som vidtas med våra underentreprenörer.
Vinterväghållning
Vinterväghållning handlar om att skapa säkra och framkomliga vägar, gator samt gång- och cykelvägar för invånare, besökare och samhällsviktiga transporter. Nedan hittar du svar på de vanligaste frågorna om snöröjning och halkbekämpning i Lysekils kommun.
Vem ansvarar för snöröjningen i Lysekils kommun?
LEVA i Lysekil AB ansvarar, på uppdrag av Lysekils kommun, för snöröjning och halkbekämpning på kommunala vägar, gator samt gång- och cykelvägar.
Alla vägar i kommunen är dock inte kommunala. Det finns även:
- Statliga vägar, där Trafikverket ansvarar för vinterväghållningen.
- Enskilda vägar, där vägföreningar, samfälligheter eller andra väghållare ansvarar.
Du kan se vem som är väghållare för en specifik väg i Nationella Vägdatabasens karttjänst:
NVDB på karta
När påbörjas snöröjning?
Snöröjning på kommunala huvudgator samt gång- och cykelvägar påbörjas normalt när snödjupet uppgår till cirka 5 cm.
På bostadsgator påbörjas snöröjning normalt vid cirka 10 cm snödjup, beroende på rådande väderförhållanden och tillgängliga resurser.
Vid pågående eller långvarigt snöfall prioriteras vägar och stråk som är viktiga för kollektivtrafik, skolor, samhällsviktig verksamhet samt större huvudgator. Bostadsgator och övriga ytor åtgärdas därefter.
Vid kraftiga snöfall kan det därför ta längre tid innan samtliga gator och gång- och cykelvägar har plogats.
Vad gäller för enskilda vägar på landsbygden?
Enskilda vägar på landsbygden
Lysekils kommun utför snöröjning, men inte halkbekämpning, på vissa enskilda vägar på landsbygden. För att vägen ska omfattas måste följande kriterier vara uppfyllda:
- Vägen ska betjäna fastigheter där personer är folkbokförda i Lysekils kommun.
- Vägen ska vara minst 100 meter lång.
- Snödjupet ska uppgå till minst 10 centimeter innan snöröjning utförs.
- Vägen ska vara framkomlig för traktor med plog.
- Träd och buskar ska vara röjda så att en fri höjd på minst 4,5 meter finns.
- Vägen ska vara markerad med snökäppar.
Vem ansvarar för snöröjning/halkbekämpning av trottoaren utanför min fastighet?
Fastighetsägaren ansvarar för snöröjning och halkbekämpning på trottoar eller annat gångbaneutrymme intill fastigheten, upp till 10 meter från fastighetens gräns.
Ansvaret innebär att gångytan ska hållas framkomlig och säker för gående genom snöröjning och halkbekämpning vid behov.
Mer information finns i Lokala föreskrifter för gångbanerenhållning för Lysekils kommun.
Får jag lägga ut snö från min fastighet på gata eller trottoar?
Nej, snö från privata fastigheter får inte läggas ut på gata, väg, trottoar eller gång- och cykelväg.
Snö som skottas eller plogas på den egna fastigheten ska tas om hand inom den egna fastigheten eller placeras så att den inte hindrar framkomligheten för fotgängare, cyklister eller fordon.
Snö som läggs ut på gatan kan försvåra snöröjningen, skapa trafikfarliga situationer och bidra till ökad halkrisk.
När påbörjas snöröjning?
Snöröjning på kommunala huvudgator samt gång- och cykelvägar påbörjas normalt när snödjupet uppgår till cirka 5 cm.
På bostadsgator påbörjas snöröjning normalt vid cirka 10 cm snödjup, beroende på rådande väderförhållanden och tillgängliga resurser.
Vid pågående eller långvarigt snöfall prioriteras vägar och stråk som är viktiga för kollektivtrafik, skolor, samhällsviktig verksamhet samt större huvudgator. Bostadsgator och övriga ytor åtgärdas därefter.
Vid kraftiga snöfall kan det därför ta längre tid innan samtliga gator och gång- och cykelvägar har plogats.
Varför plogas snövallar upp på min infart?
Vi har förståelse för att det kan vara frustrerande när en snövall läggs upp framför infarten efter att gatan har plogats. Tyvärr är det en följd av hur snöröjning fungerar.
När plogbilen röjer vägen måste snön skjutas åt sidan för att skapa framkomlighet och trafiksäkerhet. Eftersom snön behöver placeras längs vägkanten uppstår ofta snövallar vid tomtinfarter. Det finns idag ingen praktiskt genomförbar metod att ploga gator utan att snö samlas framför vissa infarter.
För att säkerställa att kommunens vägar kan hållas öppna och säkra ansvarar fastighetsägaren för att ta bort den snövall som uppkommer framför den egna infarten.
Under perioder med kraftigt eller långvarigt snöfall kan snövallarna bli större än normalt eftersom plogning kan behöva genomföras flera gånger innan snöfallet har upphört.
Vi tackar för förståelsen och arbetar kontinuerligt för att vinterväghållningen ska ske så effektivt som möjligt samtidigt som vägar, gator samt gång- och cykelvägar hålls framkomliga och säkra för alla.
Hur bedömer vi insatsbehov kring halka?
Under vinterhalvåret använder vi oss utav SMHIs specialanpassade vintervägsprognoser. Vi övervakar dessa kontinuerligt tillsammans med egna temperatursensorer som är utplacerade på kritiska punkter i kommunens vägnät. När de fysikaliska förutsättningarna för halka finns så gör vi oftast en fysisk kontroll på platsen innan vi bestämmer åtgärd.
När vi beslutar om åtgärd så inleder vi med de högst prioriterade vägarna och gång-/cykelvägarna enligt kriterier från Lysekils kommun och om behov föreligger så fortsätter vi därefter med övriga vägnätet.
Vid halkbekämpning har vi i grunden två metoder;
*Saltning, som syftar till att smälta is och i princip sänka fryspunkten. Detta fungerar i regel till temperaturer ner till ca -7grader.
*Isgrus, som syftar till att öka friktionen och används vid isbildning och när temperaturerna är lägre än -7grader.
Varför använder kommunen salt istället för sand/grus?
Valet mellan salt och isgrus beror på väderförhållanden och temperatur.
I Lysekils kommun används i första hand salt eftersom det är den metod som oftast ger bäst effekt i vårt kustnära klimat med temperaturer som ofta pendlar kring noll grader.
Vi använder i huvudsak två metoder för halkbekämpning:
- Saltning används för att förhindra och smälta isbildning genom att sänka vattnets fryspunkt. Metoden fungerar normalt bra vid temperaturer ned till cirka -7 °C.
- Isgrus används främst vid lägre temperaturer eller när is redan har bildats. Isgruset ökar friktionen och ger bättre grepp på vägbanan.
Isgrus fungerar bäst när det kan frysa fast i snö eller is. Om grus läggs ut på bar asfalt riskerar det istället att ligga löst på ytan, vilket kan försämra framkomligheten och i vissa situationer även skapa halkrisk för cyklister och motorcyklister.
En särskild utmaning i Lysekils kommun är de snabba temperaturväxlingarna kring noll grader. För att minska risken för återkommande isbildning behöver vi då i första hand hålla vägbanorna fria från is och vatten, vilket ofta gör saltning till den mest effektiva metoden.
Men isgrus då?
Isgrus är bra när man har någon nederbörd på vägbanan som gruset kan frysa fast i, då får man ett kantigt material som sitter fast i isen eller snön och som ger god friktion. Har man däremot grus på en ren asfaltsyta så är risken överhängande att man skapar halka genom löst grus på ytan vilket är ett ganska vanligt problem under våren innan vi hunnit sopa upp gruset.
Vår största utmaning här vid kusten är just pendlingarna i temperatur runt "nollan" och om vi inte får bort vattnet från vägbanor så får vi snabbt gå över till isgrus med ovan utmaningar.
Varför halkbekämpar ni inte mer och oftare?
Halkbekämpning handlar inte bara om att använda mer salt eller grus. För att få bästa effekt måste åtgärderna anpassas efter väder, temperatur, nederbörd och vägförhållanden.
Salt fungerar genom att sänka vattnets fryspunkt och smälta frost och tunn is. När isen smälter bildas vatten på vägbanan. Om vattnet inte hinner rinna undan finns det risk att det fryser till igen när temperaturen sjunker.
Särskilt utmanande är väderlägen där temperaturen pendlar kring noll grader. Då kan vägbanan växla mellan våt och isig flera gånger under samma dygn. I sådana situationer kan effekten av salt snabbt minska, samtidigt som upprepad saltning inte alltid ger önskat resultat.
Därför anpassar vi våra insatser efter aktuella förhållanden och kombinerar vid behov saltning med andra metoder för halkbekämpning. Målet är alltid att använda rätt åtgärd på rätt plats vid rätt tidpunkt för att skapa säkra och framkomliga vägar.
Hur påverkar parkerade bilar snöröjningen?
Parkerade bilar är en av de största utmaningarna vid snöröjning. De begränsar våra möjligheter att komma åt hela körbanan och att placera snön där den ger minst störning.
I vissa fall kan parkerade fordon också göra det svårt eller omöjligt för våra maskiner att passera. För att undvika skador på fordon tvingas vi ofta lämna extra utrymme runt parkerade bilar, vilket kan innebära att delar av snön blir kvar och att körbanan upplevs smalare efter plogningen.
Du kan hjälpa till genom att:
- Parkera så att vägar och gator hålls så fria som möjligt.
- Flytta fordonet om snöröjning pågår i området.
- Undvika långtidsparkering på gatuparkeringar under perioder med snöfall.
Vi ber också om förståelse för att snövallar ibland kan uppstå intill parkerade fordon eller parkeringsplatser när vägen plogas.
Felanmälan och ansvar
Kan vi hjälpas åt?
Kan vi hjälpas åt?
Ja men verkligen, som fastighetsägare ansvarar man för att säkerställa att rännstens-/gatubrunnar i anslutning till din fastighet hålls fria och öppna så att vattnet kan rinna undan. Många gånger hamnar det snövallar på dessa brunnar och därför blir det extra viktigt att hålla koll på vart dom finns så att ni kan skotta fram dem så att smältvatten faktiskt kan ledas dit. Lyckas vi tillsammans att hålla brunnar öppna så kommer avrinningen generellt att fungera bättre och då blir vi av med en del av problemen med fuktiga vägbanor när snö och is smälter.
Här kan du läsa mer om fastighetsägarens ansvar.
Vill du felanmäla gatubelysning/gatljus?
Lysekils kommun ansvarar för den offentliga gatubelysningen. Drift och underhåll utförs av kommunens entreprenörer.
Fel på gatubelysningen kan anmälas via kommunens felanmälanstjänst.
Vem bestämmer om träd som ska tas ner på allmänna platser?
Det är Lysekils kommun som beslutar om det. Sedan är det LEVA som utför jobbet.
Vem har hand om badplatser och offentliga toaletter?
Fastighetsavdelningen på Lysekils kommun.
Vem har hand om naturvård?
Samhällsbyggnadsförvaltningen på Lysekils kommun.
Hur gör jag en felanmälan om min gata inte är åtgärdad?
Du kan anmäla problem med snöröjning eller halkbekämpning via kommunens felanmälanstjänst. LÄNK HÄR.
Efter större eller långvariga snöfall kan det dock ta upp till 24 timmar innan samtliga kommunala gator och gång- och cykelvägar har hunnit åtgärdas. Vi ber därför om tålamod under denna period, då våra resurser arbetar enligt prioriteringsordning för att säkerställa framkomlighet och trafiksäkerhet i hela kommunen.
Vem ansvarar för skador?
Om du anser att kommunens vinterväghållning har orsakat en skada kan du göra en skadeanmälan – via kommunens felanmälantjänst LÄNK HÄR.
Varje ärende utreds individuellt och bedöms enligt gällande skadeståndsrättsliga regler.
Hur gör jag en felanmälan om hål i gatan?
Hålor i gatan kan anmälas via kommunens felanmälanstjänst. LÄNK
När lagas potthål och vägskador?
Beroende på skadans omfattning och vilken påverkan den har på trafiksäkerhet och framkomlighet prioriteras varje skada individuellt. Skador som innebär en omedelbar risk för trafikanter åtgärdas skyndsamt.
Vi har kontinuerlig tillsyn av vägnätet och försöker då att åtgärda problem vid upptäckt medan andra skador väntar till planerade åtgärdstillfällen eller större och mer permanenta åtgärder som vidtas med våra underentreprenörer.
Hur prioriteras vägunderhåll?
Vägunderhållet prioriteras utifrån bland annat trafikmängd, hastighet, vägstandard och trafiksäkerhet.
Årligen genomförs besiktningar av vägnätet som ligger till grund för kommande underhållsåtgärder och investeringsprojekt.
Träd, buskar och vegetation
Vem ansvarar för trädet utanför min fastighet?
Det beror på vem som äger marken där trädet står. Träd på kommunal mark ansvarar Lysekils kommun för, medan träd på privat mark ansvaras för av respektive fastighetsägare.
Mer information finns här - Nedtagning av träd - Lysekils kommun
Får jag beskära kommunens träd?
Nej, kommunens träd får normalt inte beskäras eller fällas av privatpersoner utan kommunens godkännande.
Mer information finns här - Nedtagning av träd - Lysekils kommun
Jag tycker ett träd är farligt, vad gör jag?
Om du upptäcker ett träd som du bedömer kan utgöra en risk för människor, byggnader eller trafik får du gärna göra en anmälan via kommunens felanmälanstjänst.
Kan kommunen fälla eller beskära ett träd på min begäran?
Kommunen gör alltid en bedömning utifrån trädets skick, säkerhet, naturvärden och platsens utformning. Att ett träd skuggar en tomt eller skymmer utsikten är normalt inte skäl för fällning, se mer information här - Nedtagning av träd - Lysekils kommun
Vem ansvarar för växtlighet som skymmer sikt?
Växtlighet som skymmer sikten vid korsningar, utfarter eller gångbanor ska hållas efter av den fastighetsägare som ansvarar för marken.
Om du upptäcker siktskymmande växtlighet får du gärna göra en anmälan via kommunens felanmälanstjänst.
Om växtligheten finns på privat mark informerar vi fastighetsägaren. Om problemet inte åtgärdas kan kommunen i vissa fall vidta åtgärder på fastighetsägarens bekostnad.
Hur hanterar kommunen invasiva arter?
Se mer information - Invasiva arter - Lysekils kommun
Vem tar hand om nedfallna träd efter stormar?
Ansvarig beror på var trädet har fallit.
- På kommunal mark inom tätort ansvarar normalt LEVA i Lysekil AB.
- På kommunal naturmark ansvarar normalt Lysekils kommun.
- På privat mark ansvarar fastighetsägaren.
Är du osäker på vem som ansvarar får du gärna göra en anmälan via kommunens felanmälanstjänst.
Parker, lekparker och grönytor
Hur ofta klipps gräset?
Det varierar beroende på växtsäsong, väder och vilken typ av grönyta det handlar om. Generellt klipps kommunala gräsytor med hög skötselnivå ungefär en gång per vecka under växtsäsongen, medan vissa ytor klipps oftare.
I stora delar av Brastad och Brodalen använder vi robotgräsklippare som klipper kontinuerligt. Där innebär det normalt att hela gräsytan klipps ungefär en till två gånger per vecka.
Varför klipps inte alla gräsytor lika ofta?
Kommunens grönytor har olika skötselnivåer beroende på användning, funktion och läge. Vissa ytor klassas som parkgräs och klipps ofta för att hålla en hög standard, medan andra ytor klassas som t.ex. bruksgräs eller till och med högväxande gräs och därför klipps mer sällan.
Genom att anpassa skötseln kan vi använda våra resurser effektivt samtidigt som vi bidrar till biologisk mångfald.
När planteras sommarblommor?
Sommarblommorna planteras normalt under våren och försommaren med målsättningen att vara på plats inför midsommar.
Planteringarna samordnas i möjligaste mån med övriga sommarutsmyckningar och aktiviteter i kommunen.
Vem ansvarar för ogräsbekämpning?
LEVA i Lysekil AB ansvarar för drift och underhåll av kommunens parker och grönytor, inklusive ogräsbekämpning.
På trottoarer och andra gångbaneutrymmen ansvarar däremot närliggande fastighetsägare för renhållning och ogräsbekämpning enligt Lokala föreskrifter för gångbanerenhållning för Lysekils kommun.
Hur arbetar kommunen med biologisk mångfald?
Vi arbetar kontinuerligt med att stärka den biologiska mångfalden genom bland annat val av växter, trädplanteringar, ängsytor, pollinatörsvänliga miljöer och anpassad skötsel av grönområden.
Mer information om kommunens arbete finns här:
Hur gör jag om en lekplats eller parkutrustning är trasig?
Fel på lekutrustning, parkutrustning eller andra anläggningar i kommunala parker kan anmälas via kommunens felanmälanstjänst.
Hur ofta besiktigas lekplatserna?
Våra lekplatser besiktigas årligen av en oberoende besiktningsman. Utöver den årliga besiktningen genomför vi löpande funktionskontroller. Beroende på hur mycket en lekplats används utförs även regelbundna visuella kontroller varje eller varannan vecka.
Vem ansvarar för säkerheten på lekplatserna?
Lysekils kommun är ytterst ansvarig för kommunens lekplatser. På uppdrag av kommunen ansvarar LEVA i Lysekil AB för drift, skötsel, tillsyn och underhåll.
Hur snabbt åtgärdas fel på lekplatser?
Vi prioriterar åtgärder utifrån vilken säkerhetsrisk felet innebär. Om en lekutrustning bedöms vara osäker kan den stängas av eller tas ur bruk i väntan på reparation.
Mindre fel och slitage åtgärdas inom ramen för ordinarie underhåll.
Renhållning i offentlig miljö
Vem ansvarar för vad?
Det är lätt att blanda ihop LEVA och RAMBO när det gäller renhållning och avfall. LEVA ansvarar för att tömma papperskorgar och för gaturenhållning i offentliga miljöer. RAMBO ansvarar för sophantering och avfall i övrigt.
Hur ofta töms papperskorgar?
Normalt töms kommunens papperskorgar minst en gång per vecka. Under högsäsong eller perioder med hög belastning ökas tömningsfrekvensen utifrån bedömt behov.
Hur anmäler jag nedskräpning?
Nedskräpning kan anmälas via kommunens felanmälanstjänst.
Vem ansvarar för klottersanering?
LEVA i Lysekil AB ansvarar för klottersanering på offentlig plats och Lysekils kommun på övriga anläggningar. Klotter på privata fastigheter ansvarar respektive fastighetsägare för.
Om du upptäcker klotter på kommunal mark kan du anmäla detta via kommunens felanmälanstjänst.
Vem ansvarar för att hålla rent utanför min fastighet?
Fastighetsägaren ansvarar för renhållning av trottoar eller annat gångbaneutrymme enligt Lokala föreskrifter för gångbanerenhållning för Lysekils kommun. Detta kan bland annat omfatta skräpplockning, ogräsrensning samt snöröjning och halkbekämpning.
Hur hanteras dumpat avfall på kommunal mark?
Dumpat avfall på kommunal mark kan anmälas via kommunens felanmälanstjänst.
Inom tätorterna upptäcks och omhändertas avfall ofta genom den ordinarie tillsynen och skötseln. På mer avlägsna platser är vi däremot beroende av hjälp från allmänheten för att upptäcka och åtgärda nedskräpning.
Parkering och trafik
Vem ansvarar för parkeringsövervakningen?
Lysekils kommun ansvarar för parkeringsövervakningen. Uppdraget utförs av kommunens upphandlade entreprenör.
Hur ansöker jag om parkeringstillstånd för rörelsehindrad?
Se vidare information på Parkering - Lysekils kommun
Var får jag parkera husbil?
Se vidare information på Parkering - Lysekils kommun
Vad gäller för långtidsparkering?
Se vidare information på Parkering - Lysekils kommun
Var finns elbilsladdning?
Se vidare information på Parkering - Lysekils kommun eller på Ladda din elbil – laddstolpar - LEVA.
Hur anmäler jag ett felparkerat eller övergivet fordon?
Felparkerade fordon mm kan anmälas via kommunens felanmälanstjänst.
Hur lämnar jag in synpunkter/förslag inom trafikområdet?
Synpunkter och önskemål om parkering, trafiksäkerhet eller hastighetsbegränsningar kan lämnas via kommunens felanmälanstjänst eller kontaktcenter 0523-61 30 00
Vem bestämmer hastighetsgränser?
På kommunala gator är det Lysekils kommun som beslutar om lokala hastighetsgränser. Besluten grundar sig bland annat på trafiksäkerhet, trafikmängder, omgivande bebyggelse och vägens funktion.



Skriv ut
