Kundens elkostnader - så här fungerar det!

Det kan vara klurigt att förstå vad som är vad på elfakturan. Eller elfakturorna, om man betalar till både ett elhandelsföretag och ett elnätsföretag. Och varför blev elnätsfakturan plötsligt högre medan elhandelsfakturan blev lägre? Här reder vi ut vad elkostnaderna består av och vad det är som påverkar priset.

Kunden betalar två fakturor, en till elnätsföretaget för transport av elen, och en till elhandelsföretaget för den el som används. Vissa företag erbjuder en sammansatt faktura med båda delarna.

Från och med 1 januari 2018 betalas energiskatten via elnätsfakturan, vilket betyder att den fakturan har ökat med samma summa som elhandelsfakturan minskat.

Konsumentpriset består i huvudsak av tre delar:

  • En elhandelskostnad för använd el. Det är denna del av elräkningen som påverkas av konkurrens mellan elhandelsföretagen på elmarknaden.
  • En elnätskostnad för överföring av el till användaren via elnätet.
  • Skatter och avgifter: energiskatt, moms och avgifter såsom elcertifikatsavgiften. Energiskatten på el höjdes också från 1 januari 2019 med 1,6 öre till 34,7 öre per kWh.

För en kund med elvärme och 20 000 kWh elanvändning och rörligt elpris fördelade sig elkostnaderna år 2017 enligt följande: elnätsföretaget 25 procent, elhandelsföretaget 30 procent och energiskatt samt avgifter till staten 45 procent.

Kunden kan fritt välja elhandelsföretag

Kunden kan fritt välja elhandelsföretag att köpa sin el av på en avreglerad marknad med full konkurrens. I Sverige ­finns cirka 130 elhandelsföretag.

Elhandelsföretagen erbjuder kunderna olika typer av avtal – till exempel ett rörligt elpris eller ett bundet elpris under en viss tid, vanligen ett till tre år. Ofta tillkommer också en fast avgift, årsavgift.

Några faktorer som påverkar elhandelspriset för konsumenten:

  • Tillgången på vatten i de nordiska vattenmagasinen avgör i vilken utsträckning andra kraftslag behöver tas i anspråk, vilket påverkar priset på elbörsen.
  • I takt med högre elanvändning måste dyrare kraftslag tas i anspråk för att täcka efterfrågan
  • När den inhemska produktionen inte räcker till måste vi importera el från dyrare kraftverk, eldade med fossila bränslen - främst kolkraftverk i Danmark, Finland och Tyskland.

Källa: Energiföretagen